En ung nyutexaminerad präst skulle hålla sin första högmässa och var så nervös att han knappt kunde tala till församlingen. Efter högmässan
frågade han den äldre prästen hur han hade gjort första gången.
Den äldre prästen svarade: När jag känner oro över att ställa mig inför
församlingen, ställer jag ett glas vodka bredvid mitt vattenglas.
Skulle jag bli nervös smuttar jag av vodkan.
Nästkommande söndag följer han den äldre prästens knep. Redan innan högmässan tar han sig ett par rejäla klunkar i förebyggande syfte.
I början på mässan blir han nervös och tar en klunk. Han fortsätter med en stormande högmässa. När han kommer till sitt kontor på måndagen sitter det en lapp på dörren, som lydde som följer:
Smutta på vodkan, svep den inte.
Det är 10 budord, inte 12.
Däremot är det 12 lärljungar, inte 7, inte heller var dom dvärgar.
Jesus var fin och helig, inte full och velig.
Jacob ledde sin åsna, han led inte av att sätta på den.
Vi kallar inte Jesus Kristus för J.K.
Om vår fader, Sonen och den heliga Anden, säger vi inte Farsan,
Lillen och Spöket.
Vi hänvisar inte till Judas som den där jävla sladdertackan.
David besegrade Goliat, han spöade inte skiten ur honom.
När David träffades av en sten och föll av sin åsna, ska du inte
säga att han ramlade av för att han var helt stenad.
När Jesus bröt brödet under den sista nattvarden sa han: Ta brödet
och ät med mig, för det är min kropp. Han sa inte: - Ta min kropp och
släta av mig.
Jungfru Maria kallar vi inte för Maria du skuldfria.
En bra bordsbön är inte: Nu ska vi spisa och fisa, yeah Gud!
Det är heller inte brukligt att uppmana församlingen att göra vågen till nattvarden.
Till sist vill jag också påpeka att, den lilla skålen bredvid altaret inte är en toalett!
Med hopp om bättring till nästa vecka
Din ödmjuke kollega
(eller bögjäveln som du kallade mig under högmässan)
|
